Författararkiv: staffiefamily

Om staffiefamily

Cicci heter jag och bor på en gård i Hölö med sambon Fredde och våra två barn Moa och Linus. Självklart så finns det staffar i vårat hem. Den kastrerade tiken Disco på 5 år. Och så har vi ju så klart huvudpersonen Krut på 2 år. Dessutom så finns den galna katten Nisse smygandes på gården.

2 veckor kvar

Idag är det bara 2 veckor kvar till beräknad nedkomst från första parningen. Nu går tiden olidligt sakta. Jag längtar efter att få börja pyssla med hage och valplåda. Starta leken ”gissa antalet” mm.

Speja har börjat få sammandrabbningar. Och då vill hon vara nära. Så nära det bara går. Samt att magen ska klappas. Vilket iof är jätte mysigt. Men hon är tung! Helt galet tung faktiskt…


Röntga eller ej?

Beslutsångest de luxe! Kan verkligen inte bestämma mig om jag ska röntga Speja eller inte. På ett sätt så vore det skönt att veta hur många valpar det är inför valpning. Och jag är galet nyfiken på vad som gömmer sig i magen. Men samtidigt så känns det så onödigt att åka iväg med henne. Lite att kasta pengarna i sjön. För valparna kommer ju komma ut iaf. Röntgar ni? Hur går era tankar kring röntgen?


Så rolig

Kliade Farbror Blå på bröstet igår kväll. Och det var tydligen så skönt att han trillade ihop och tvärdog. Fick mig ett riktigt gott skratt kan jag lova!


3 veckor kvar!

Nu går tiden sakta! Jag längtar så barnsligt mycket tills jag får börja förbereda inför valpning. Tills jag får starta leken ”gissa antalet”. Dock så har jag en känsla av att jag missat handla någonting inför valpningen. Men kan inte komma på vad det skulle vara. Vilket är otroligt störande!

Speja är fortfarande pigg och glad. Men väldigt hungrig. Hon äter så galet mycket. Det har gått till den gräns att jag funderar på hur mycket det kan få plats i en sån liten hund. Hur mycket mush kan hon trycka i sig?!

Den senaste veckan så har Speja börjat ställa krav här hemma. Hon kräver en väldans massa kli på magen. Det har visserligen alltid varit en favorit hos henne. Men nu trampar hon på oss tills vi börjar klia magen. Allt pillande på magen gör att jag längtar efter att kunna känna rörelser!


Drömde en dröm…

I natt så drömde jag att Speja inte alls var dräktig. Hon var bara skendräktig och jag matat henne super fet. Bara tanken på att hon inte skulle vara dräktig ger mig en klump i magen. Jag har ju längtat efter den här parningen i över 2 år… Nu är jag iof ganska jätte säker på att Speja är dräktig. Men känslan från drömmen hänger kvar…


4 veckor kvar…

Imorn går Speja in i vecka 5 sedan första parningen. Och nu kan man verkligen se att hon är dräktig och inte bara tjock. Förut så såg hon lönnfet ut. Men nu så börjar det bildas en valpmage på henne. Hon är pigg och glad samt jäkligt hungrig. Imorn kommer jag öka på maten ännu mer. Hon kommer fortfarande få mat 4ggr/dag för att undvika illamående.


4 veckor

Nu har 4 veckor gått. Och informationen har ju funnits ute ett tag. Men här kommer den igen. Speja är parad med Kula. Och som jag längtat efter den här parningen. I över 2 år har jag väntat för att vara exakt. Jag hoppas att valparna blir små kopior av sina föräldrar. Då både Speja och Kula är nästintill perfekta i mina ögon. Både mentalt och exteriört. Förhoppningsvis så finns det iaf några valpar i magen på henne. Om jag själv får välja, så får det gärna bli 3-4 tikar… Då en tik kommer säljas med bibehållen avelsrätt.