Idag är det bara 2 veckor kvar till beräknad nedkomst från första parningen. Nu går tiden olidligt sakta. Jag längtar efter att få börja pyssla med hage och valplåda. Starta leken ”gissa antalet” mm.
Speja har börjat få sammandrabbningar. Och då vill hon vara nära. Så nära det bara går. Samt att magen ska klappas. Vilket iof är jätte mysigt. Men hon är tung! Helt galet tung faktiskt… 
Beslutsångest de luxe! Kan verkligen inte bestämma mig om jag ska röntga Speja eller inte. På ett sätt så vore det skönt att veta hur många valpar det är inför valpning. Och jag är galet nyfiken på vad som gömmer sig i magen. Men samtidigt så känns det så onödigt att åka iväg med henne. Lite att kasta pengarna i sjön. För valparna kommer ju komma ut iaf. Röntgar ni? Hur går era tankar kring röntgen? 
Kliade Farbror Blå på bröstet igår kväll. Och det var tydligen så skönt att han trillade ihop och tvärdog. Fick mig ett riktigt gott skratt kan jag lova! 
Nu går tiden sakta! Jag längtar så barnsligt mycket tills jag får börja förbereda inför valpning. Tills jag får starta leken ”gissa antalet”. Dock så har jag en känsla av att jag missat handla någonting inför valpningen. Men kan inte komma på vad det skulle vara. Vilket är otroligt störande!
Speja är fortfarande pigg och glad. Men väldigt hungrig. Hon äter så galet mycket. Det har gått till den gräns att jag funderar på hur mycket det kan få plats i en sån liten hund. Hur mycket mush kan hon trycka i sig?!
Den senaste veckan så har Speja börjat ställa krav här hemma. Hon kräver en väldans massa kli på magen. Det har visserligen alltid varit en favorit hos henne. Men nu trampar hon på oss tills vi börjar klia magen. Allt pillande på magen gör att jag längtar efter att kunna känna rörelser! 
I natt så drömde jag att Speja inte alls var dräktig. Hon var bara skendräktig och jag matat henne super fet. Bara tanken på att hon inte skulle vara dräktig ger mig en klump i magen. Jag har ju längtat efter den här parningen i över 2 år… Nu är jag iof ganska jätte säker på att Speja är dräktig. Men känslan från drömmen hänger kvar…
Imorn går Speja in i vecka 5 sedan första parningen. Och nu kan man verkligen se att hon är dräktig och inte bara tjock. Förut så såg hon lönnfet ut. Men nu så börjar det bildas en valpmage på henne. Hon är pigg och glad samt jäkligt hungrig. Imorn kommer jag öka på maten ännu mer. Hon kommer fortfarande få mat 4ggr/dag för att undvika illamående. 
