Månadsarkiv: januari 2018

Hjälp på traven.

Idag införskaffades Back on track hasskydd och en novafon till Sally. Skydden accepterade hon på en gång. Tror till och med att hon gillar dom. Då det inte är några protester när dom ska på. Inga höga benlyft när hon går heller. Så det är himla skönt! Novafonen behöver hon lära sig gilla. Eller hon gillar själva novafonen, det är ju det här med beröring under krav, som hon har svårt för. Men med hjälp av lite mjukost, så slappnade hon faktiskt av. Jag är helt säker på att novafonen kommer hjälpa henne slappna av under kravställning.

Kruten kom och tiggde till sig en behandling han med. Somnade gjorde han också… Till min stora lycka!


Mer mat!

För ett par dagar sedan så skrev glatt hur vi fyllt på frysarna med mush. Igår hörde slaktarn av sig och berättade att han hade kött åt mig. Jag hade visserligen räknat med mkt mat. Men inte att det skulle vara så här mkt mat! Idag har jag varit sjukt tacksam över Facebook! För det fanns inte en chans att allt skulle få plats i våra frysar. Så både kända och okända har varit här och hämtat stora mängder ben.

Jag har portionerat upp portioner på 150gr i matlådor, så det räcker i ca 3-4 månader. Samt lagt Tetris i frysen för att få plats med ben. Efter att jag tagit mitt och 3 andra har varit och tagit det dom ville ha så var det fortfarande hur mkt som helst kvar

Det är i såna här tillfällen jag älskar Facebook! En snabb annons i en barfgrupp och dom tre lådorna var tomma. Helt fantastiskt! Inget av det skogen bjöd på gick till spillo! Precis som det ska vara!

Japp, självklart så var det två glada ungar som var med och hjälpte till. Dock så lyckades Lilleman få tag på en väldigt blodig bit och reaktionen var blandad. Tills han insåg att det bara var blod. Då fortsatte han jobba på med att skära bort det och skära köttet i bitar. Älskar att våra barn är med och lär sig vart maten kommer ifrån. Och hur man hanterar maten. Samt vassa knivar. Älskade underbara barn!


Emmzo vs Mush

Vi har provat på Emmzos köttkorvar ett tag nu. Det pga att Emmzo är billigare än Mush. Men vi har nu bytt tillbaka till Mush. När hundarna åt Emmzo så var dom väldigt ojämna i magarna. Allt från att vara stenhård till diarré. Sen så var hanteringen av köttkorvarna ganska kladdig. När man öppnade korvarna så sprutade blodet i hela köket. Nu när vi gått över på Mush igen, så har hundarnas magar blivit stabila. Det märktes på bara ett par dagar. Det är små fina kluttar som kommer ut. Och hanteringen är så mkt fräschare. Burgarna är bara att sleva över. Inget kladd eller blod som sprutar. Så nu kommer vi stanna kvar på Mush. Det får vara dyrt att fodra 4 monster. Men dom mår så jäkla bra på det! Självklart så kommer dom fortfarande få köttben och köttslams, när vi får det från slakteriet. Men Mush kommer finnas kvar som grund!


Utmaning

Eftersom Sally bara får gå sina små rundor, så kom jag på den briljanta idéen att lära in ett ”framför” kommando. Jag har ju alltid kört stenhårt med att dom ska gå vid sidan i koppel. Vilket sitter i ryggmärgen på dom. Så att helt plötsligt gå framför var en stor mental utmaning både för hundarna och för mig. Sally fattade dock poängen väldigt fort. Kula däremot är så sjukt obekväm med att tvingas gå framför. Han ser ut som jag försöker piska rumpan av honom. Fast jag bara gå in bakom. Krut försökte jag inte ens med, då han tyckte det hela var jätte jobbigt. Då Kula var så obekväm. Så nu är det bara till att kämpa på. Ska bara komma på ett bra kommando till momentet…


Pompa och ståt!

Hipp hipp hurra på Kruts 5 års dag!! Och det firade vi med pompa och ståt! Hundarna har för första gången fått tårta. Som bestod av leverpastej och köttbullar. Visserligen så tror jag inte att nån av dom hann känna smaken av tårtan. Men jag antar att det gick hem, då dom svalde den hel på ca 1,2 sekunder. Förutom tårta så fick hela gänget en promenad i södertälje, då vi köpte mera Mush. Så nu är frysen välfylld igen. Köpte även fyra oxsenor, som är Farbrorns favorit. Så det har tuggats nästan hela dagen. Till hundarnas stora lycka!

Förstår inte hur tiden kan gå så fort. 5 år?! Jag hämtade ju nyss hem min älskade gubbe. Min älskade underbara klippa. Jag hoppas verkligen att vi har många, många år kvar tillsammans. Älskar dig till månen och tillbaka älskade underbara Farbror Blå!


Sally blir bättre!

Sally går sin små rundor varje dag. Igår började hon med 5min på bandet. Och hennes frenetiska tuggande på tassarna börjar försvinna. Nu kan vi äntligen börja ha henne utan tratt. När Sally blir understimulerad, så hittar hon på sattyg. Vilket har inneburit att hon tuggat på tassarna i tristess. Fast vem hade inte blivit koko i huvudet av en månads vila?! I mig börjar det krypa i redan efter ett par dagar. Så jag förstår henne fullt ut! Det känns som att huvudet börja komma tillbaka nu när hon får börja röra lite på kroppen. Så himla skönt! Och Sally njuter av att slippa tratten under mina vakande ögon…


Lockande snö!

Idag fick Sally gå en liten, liten sväng i skogen. Vi gick sist så de andra kunde trampa upp en stig åt oss. Men det är då fasiken inte lätt att hålla henne lugn. Snön lockar alldeles för mycket! Och jag förstår henne verkligen. Nu längtar vi till Sally är igång igen. Det här är så sjukt tråkigt! Och dessutom så hittar hon på så jäkla mycket sattyg nu när hon är satt på vila.