Oj, vad det har hänt saker. Mentalt alltså. Kula klarade allmänlydnadspasset alldeles galant i söndags. Enligt träningskompisarna, så får jag inte skylla på omognad längre. I rallyn börjar högerhandlingen sitta riktigt fint. Så nu måste vi traggla oss igenom fortsättningsklassen. Kula har helt enkelt börjat bli vuxen under vintervilan. Nu är det slut med bortförklaringarna. Han måste ut på banan. 
Kära Sally har gått från att skrika i frustration så fort vi varit stilla, till att kunna ligga avslappnat på planen medan andra tränar. Hon kan fortfarande ljuda, men på den här korta tiden så har hon blivit jätte tyst. Träningsdelen är det svårare med. Hon är en Ferrari. Så sjukt jäkla snabb med allt. Jag hinner inte alls med. Brukar göra jämförelsen med Krut, han är en traktor. Han startar i alla lägen och brummar glatt på. Kula är en Volvo. Aningens snabbare, men är lika trygg i alla lägen. Och så Sally. En jäkla supertrimmad Ferrari. Hon är skitduktig och lär sig galet fort. Det är bara jag som inte kan hantera motorn än. Så vi övningskör fortfarande och kommer antagligen göra det livet ut…
Staffiefamily 
Kommentera