Analys av spåren 

Hade tänkt att jag skulle försöka återberätta spåren, som vi gick förra veckan. Ni får tåla att texten kanske blir rörig. Får skylla på att jag fortfarande svävar på små rosa moln. Anledningen till att jag gillar att tävla i stallarholmen är att domarna bor i väldigt viltrika trakter. Viltstigarna är otroligt uppkörda. Att ett vilt befinner sig i spåret är ingen omöjlighet. Eller att den går undan, när den hör oss komma. Domarna är dessutom väldigt medvetna om vart djuren rör sig, och kan lägga svårigheterna därefter. 

Anlaget var ett vanligt anlagsspår. Inget märkvärdigt alls. 

Första öppenklasspåret var svårt. Domaren hade lagt spåret genom en grantät, så det var snudd på att jag fick börja krypa för att komma igenom. Kula jobbade på bra. Blev inte jätte störd av att han delvis fick spåra med en halvkrypande förare. Självklart så undrade han vad tusan jag höll på med. Återgången låg ca 10 m från en åtel. Samt i en hårt trafikerad viltstig. Den fick han ringa lite, men löste problemet väldigt bra. Dock så ville han kontrollera alla störningar ordentligt innan han gick vidare i spåret. 

Andra öppenklasspåret var också väldigt svårt. Då första vinkeln var uppgrävd av gris. Återgången hade kraftiga viltstigar rätt över. Så där fick han ringa in den. Samt att han ville kontrollera störningarna. Sträcka 3 och 4 samt vinkel 3 var till stor del uppgrävd av gris. I vinkel 4 så hade det gått undan ett djur precis innan vi kom. Vilket Kula markerade väldigt tydligt. 

Även det sista öppenklasspåret var svårt. Mycket viltstigar och störningar i form av dofter. Han ringar in återgången som vanligt. Får någon typ av störning i vinkel 3 som fortsätter halvvägs till vinkel 4. Han löser ändå sin uppgift galant. Då han har koll på spåret, men samtidigt talar om vart det finns störning. I det här spåret får jag beröm av domaren att jag läser min hund väldigt bra. Då jag kan berätta vart återgången finns samt när vi är vid den oblodade vinkeln. Vilket gjorde mig otroligt stolt! Men sen måste jag faktiskt berömma Kula också, som spårar på ett väldigt tydligt sätt. 

Med tanke på Kulas unga ålder, så ska det bli superskoj att se vad det kan bli av honom i framtiden! Eftersom han redan nu visar en sån kapacitet. Gäller att jag som förare förvaltar han kapacitet också. 

Annons

Om staffiefamily

Cicci heter jag och bor på en gård i Hölö med sambon Fredde och våra två barn Moa och Linus. Självklart så finns det staffar i vårat hem. Den kastrerade tiken Disco på 5 år. Och så har vi ju så klart huvudpersonen Krut på 2 år. Dessutom så finns den galna katten Nisse smygandes på gården. Visa alla inlägg av staffiefamily

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: