Hade en jätte bra känsla i kroppen, när jag packade in hundarna i bilen för att åka till klubben. Men där tog det stopp. Väl på klubben, så tog jag ut Kula för att börja träningen. Men det blev pannkaka av allt. Kula kunde helt plötsligt ingenting. Så min irritation blev väldigt märkbar alldeles för fort. Så han blev sänkt. In i bilen med Kula. ANDAS. Ut med Krut. Men funkade inte då heller. Då Krut tyckte att planen var alldeles för blöt och äcklig att gå på. Så jag gav upp. Bara att packa in hundarna i bilen igen och fara hem.
Ibland blir det inte alltid som man tänkt sig. Men man kan inte alltid ha medgångar. Ibland så blir det pannkaka. Det är sånt man får räkna med. Bara till att samla ny energi och ta nya tag…
Staffiefamily 
Kommentera